Latest Posts

Inte alltid så illa som det låter…

Vi var hos Tina ikväll och lämnade Silly för en helgvisit där medan vi åker till Limmared för ett besök hos bästaste fd grannen. Iaf, Tina påminde mig om något som jag tänkt på innan, men som jag nog inte framfört så tydligt här. Alltså, även om jag nog låter hemskans deppig här ibland så är det inte såå illa. Iaf inte alls hela tiden. Ibland, stundvis så är jag väl inte direkt glad alls, men oftast så är jag en positiv person som faktiskt mår väldigt bra. Jag är väldigt lyckligt lottad och många, många av mina drömmar har uppfyllts!:D Jag lever ett liv jag faktiskt valt själv och det är det verkligen inte alla som kan säga. Jag ville bara förtydliga att jag inte har några funderingar på några radikala ingrepp eller att jag ens har deppat ihop helt. För så är det inte. Och min vårdeppighet har nog nästan helt försvunnit den med. Nu har träningssuget kommit tillbaka och det ser iaf jag som ett friskhetstecken!:p

Tja, vad ska jag mer skriva?
Träningen är igångsatt av alla tre igen efter en lång vila. Alla tre känns taggade och verkar mer än glada över att få jobba igen. Silly går bra, men vi har tappat en hel del av vår fina position igen. Bara att traggla på så hittar vi nog snart tillbaka till där vi var innan kennelhostan.
Dizzy har jag gått tillbaka rätt så många steg med i träningen. Hon behöver det just nu då hon verkar ha mer hormoner i huvudet än hjärnceller… Men det går bra och jag längtar efter att få kliva ut på tävlingsbanorna med henne! Det kommer bli kul och spännande! Inget är halvdant med lillfröken. Det är alltid antingen 200% eller inte ett dugg det jag hade tänkt mig. ;)
Caddy och husse försöker väl mest hitta nån slags samförstånd över hur saker och ting verkligen ska ske på tävling. På träning så är Caddy för länge sen färdig för Lk2 och ettan kan han som ett rinnande vatten. Att hålla fokus på uppgiften på tävling är alltså utmaningen… Alla tips är välkomna!

Igår mötte jag A i stan för att se på Iceage 2 på bio och sen äta gott på japansk restaurang innan jag for hem ensam medan A gick tillbaka till jobbet och jobbade halva natten… Idag har han å andra sidan varit hemma hela dagen!

Imorgon beger vi oss då till inlandet och bästaste Linda och hennes fina flickor. Dizzy lär väl bröta osm vanligt och Caddy lär väl ragga järnet på Zoya hela helgen i hopp om att hon ska smälta (vilket hon inte gör). Vi tvåbeningar ska ha trevligt, prata skit (dvs hund) och dricka gott! Ska bli så skönt att komma bort lite! Lite omväxling förnöjer och det har varit lite ont om det på sistone.

Dumskalle

Jag sov väldigt dåligt inatt. Dels var det varmt (jag avskyr när det är för varmt i sovrummet) och dels verkade hela familjen inklusive de fyrbenta sova dåligt så hade jag precis lyckats somna så var det nån som var upp och vankade eller boffade på nåt utanför, sånt som de aldrig gör annars. >:( Resultatet var givetvis en väldigt trött Sandra med världens huvudvärk. Till på köpet verkar resten av min kropp inte vara riktigt sams med mig heller just nu. Dels har jag mensvärk modell hemsk och rygg, nacke, axlar, höfter och knän känns mindre samarbetsvilliga än vanligt. Jag vill ha en ny kropp. En som funkar som den ska. Varje dag.

Jaja, gnälla kan man göra till man spricker, men det blir inte ett dyft bättre för det så jag häller i mig en kopp kaffe till och beger mig ut i vårsolen med hundarna och ser om kroppen och humöret blir gladare av det!;)

Påsklamm och lydnadsträning

Idag tog jag och A med oss jyckarna till ”vår” plan och tränade första riktiga lydnadspasset på många veckor! :D Äntligen kändes hundarna ok samtidigt som vi och jisses va kul det va!!! Hundarna var laddade till tusen alla tre och gick riktigt riktigt bra!
Silly bidde givetvis lite väl laddad och hamnade lite långt fram i position, men samtidigt är hon så koncentrerad att hon fixar vänstersvängarna snyggt ändå. ;) Vi tränade lite back och vändningar på stället och då blev hon så till sig så hon pep vilket hon inte gör annars. Inte helt bra, men jag tror att de ger med sig bara vi kommer igång med träningen igen.
Med Dizzy gick jag tillbaka till grundläggande övningar på kontakt, position, ingångar, snabba lägganden och ställanden och stadga sitt/ligg/stå. Hon blev lite störd av Andreas och Caddy som tränade på planen bredvid, men annars så jobbade hon på som den lilla arbetsmaskin hon är! Hon har en helt otrolig intensitet i allt hon gör och får jag bara tyglat den så kommer det bli så jäkla bra!!
Caddy gick bra också vad jag kunde se. Intensivt men något fladdrigt, men det är inte så underligt efter så pass lång vila.
Efter en promenad åkte vi ut till Onsala och A’s föräldrar där det bjöds på påskens lammstek och potatisgratäng. :P Godare mat finns nog inte. Nu är jag så mätt så jag tror inte jag ska äta nåt mer förrän på tisdag eller så!

Fina bajsar, vackert väder och underbar skog!

Sån var vår dag igår. Alla magar har funkat som de ska sen i tisdags och nu börjar jag andas ut och hoppas att det faktiskt är över nu. Vädret var underbart vårigt och soligt och vi packade in hundar och kaffetermos i bilen och for ut i skogen. Långt ut i ingenstans hittade vi härliga marker med varierande skog perfekt för spår! Nu är det ju väldans blött överallt, men hundarna tyckte det var hellajbans och badade i alla pölar, bäckar och små skogstjärnar de hittade! De sprang som idioter och vi gick mest och fånlog och myste. Vi picknickade och njöt av solen i ansiktet och sen körde vi ett kort pass ”mini-rapport” med Caddy och Silly. Helt bra gick det väl inte eftersom Silly helst inte sprang ifrån mig och Caddy helst inte ifrån husse utan lite övertalning, men det gjorde inte så mycket en dag som igår. ;) Dizzy fick bara öva på att sitta uppbunden vilket resulterade i skönsång. :roll: Inte helt kul att lyssna på, men hon fick snällt sitta kvar där till hon lugnat sig och höll tyst. På vägen tillbaka till bilen gick vi omvägen förbi en sjö och lät hundarna bada av sig all skit i rent vatten. Alla tre hoppade de rakt ner i det svinkalla vattnet som fortfarande var nästan helt täckt med is. Som tur var hade vi då inte många meter kvar till bilen och värmen. Vi var i skogen i nästan fyra timmar!
Väl hemma sov alla tre gott hela kvällen. Vi med för den delen. :p

Idag har vi haft sovmorgon, rullat marsipanägg och doppat dem i choklad, myst lite i soffan framför hästhoppningen och varit i Slottskogen med Dizzy och miljötränat. Vi har kikat på sälar, hjortar, getter, pingviner, pelikaner, en älg, några russ, en drös med hundar och mängder med ungar med tillhörande familjer. Dizzy tyckte det mesta var helt ok, men tydligt blev det lite mycket stundvis och då slog det över i att hon visade rädsla för sånt som hon normalt aldrig hade reagerat över. En svart fårpläd i en barnvagn och en trälucka i marken. Jag ska verkligen erkänna att miljöträningen av lilla damen legat helt nere sen i höstas och det är inte alls bra. Hon är ju en väldigt trygg och cool brud som inte bryr sig om sånt hundar brukar tycka är jobbigt, men å andra sidan har hon ju ett problem med hundmöten och det hade ju blivit väldigt mycket bättre under vintern men efter flera klart mindre lyckade möten med hundar som lösa sprungit fram till oss så har det blivit mycket sämre igen. Fortfarande har hon inga problem så fort hon fått träffa dem, men just att se andra hundar är väldigt jobbigt enligt Dizzy och när hon inte får välja om hon vill ha kontakt eller inte så blir det givetvis inte bra. (Tänk vad mycket bättre det vore om folk lät bli att låta sina hundar springa fram till andra utan att fråga eller släppte ut sina jyckar med småungar som inte har minsta koll!!!) Iallafall så har vi kommit av oss lite och antagligen beror det väl på att det är lite för lätt att bli lat när hon nu har så lätt för olika situationer… Ovan som hon är så tycker jag att hon skötte sig väldigt bra idag! Inte många skall överhuvudtaget och de flesta fick geten som kom ända fram till staketet och kliade sig. Helmysko ju! :) Andra hundar var inte så farligt idag, men vi såg till att hålla hyfsade avstånd och belöna frekvent vid alla möten.

Utomhus smäller det. Jag HATAR allt vad smällare och fyrverkerier heter och jag kan verkligen inte för mitt liv fatta varför det är lagligt, varför folk tycker det är roande och varför i helvete föräldrar låter sina barn hålla på med dem!!!!!!:> Nån mer idiotisk uppfinning går knappt att komma på!!!! Dizzy är fullständigt oberörd, Caddy bryr sig väldigt lite och verkar inte tycka det är otäckt, men Silly tycker inte direkt om det. Inte så hon får panik eller blir blir direkt rädd, men hon visar att hon inte gillar det.:( Och jag kan inte inte annat än förstå henne för jag måste verkligen bita mig i tungan för att inte skrika högt av raseri när det smäller. Om det åtminstone vore BARA en kväll, ett par-tre timmar, på nyår och kanske till påsk. Det hade räckt och då hade jag kanske kunnat acceptera det. Förutsatt att folk verkligen höll på det. Satans otyg!!!!!!!:>

Hemlig ettåring och mindre kul vårdagar

Dizzy fyllde alltså ett år igår. Men det vet hon inget om för jag har inte berättat det för henne. Hon får vänta lite med att fylla år till de är bra i magarna igen så de tål lite tårta. Utan tårta blir det ju inget kalas! Givetvis ska hon firas, bara lite försenat. ;)

Förutom att mina hundars hälsa har gått väldigt mycket i vågor ett tag (imorse var det Sillys tur att ”lacka” gräsmattan) så har jag hamnat i en vårdepression. Jag mår helt ok när vädret är piss och det regnar, bortsett från allmänt gnäll över vädret då :p, men som igår när solen strålade från en blå himmel hela dagen så blir jag såå deppig och tycker allt är piss. Lite konstigt kan tyckas… Jag vill ju att solen ska skina och att det bli varmt och torrt, men tydligen så är det något i mig så bara vill kräkas över vackert vårväder!
Jag hade tänkt ta med kameran ut och fota födelsedagsbarnet nrä nu solen ändå sken igår, men jag iddes inte. Idag surar jag lite över det eftersom det idag är jämngrått ute… Bah! Aldrig är man nöjd liksom!

Nä, en stor kopp te och en mazarin framför Never Ending Story kanske får mig på bättre humör?

Bajs och sommardäck

Nu vet jag varken ut eller in angående hundarnas hälsa längre… Dizzy var jättefin i magen hela dagen igår och sen var hon lös sista natterundan, men helt ok igen imorse. Ikväll var både hon och Silly hyfsat lösa! Jag vet inte åt vilket håll jag ska vända mig längre, faan! Men, men det är väl bara att lägga Silly på diet också och hoppas att hon slipper ”sprutfasen” iaf och att båda blir helt bra snarast möjligt. Mer lerpasta ska iaf inhandlas imorgon förmiddag. Om inte det behövs så var det ju iaf en väldigt bra sak att ha hemma.

Dagen har spenderats i Onsala hos A’s föräldrar. Det har bytts till sommardäck (så nu får det se till till att bli vår:>) och ätits middag och promenerats på vägar vi inte går varje dag. Hundarna har röjt järnet på tomten och vi har blivit lite bortskämda världens bästa svärföräldrar.
Mycket mer än så har vi inte gjort idag, men lika skönt var det. :D

Bajsrapport

Alla icke-bajsintresserade kan sluta läsa nu!

Dizzy har idag visat på alla möjliga sätt hur fruktansvärt tråkigt hon haft hela veckan och visa att hon nu minsann är frisk nog att ta igen allt missat… Elaka matten tyckte väl kanske inte riktigt att hon borde köra i 110% riktigt ännu, så vissa diskutioner har vi allt haft idag. ;)
Magen har varit stabil och hon har inte behövt gå ut mer än vanligt (även om hon tappert försökt utnyttja det hon trodde att hon lärt oss nu…) och hon har skitit fast men inte helt normalt ännu. Hon har dessutom gått ner en hel del under veckan så nu är det en balansgång mellan att få hennes helt i normalform och att göda upp henne till normalvikt. Huvudsaken är att diarrén inte kommer tillbaka imorgon när lerpastebehandlingen är slut…

Ett till test

Det här testet hittade jag i Ingrids blogg. Först lät det lite trist. Jag menar, hur intressant kan det vara att få veta vilken mobil man är när man är väldigt måttligt intresserad av mobiler till att börja med. Men, vem kan motså ett test? Jag verkar vara svag för dem iaf! ;)

Personlighetsbeskrivningen stämmer enbligt mig själv sämre än den i IKEAtestet. Det riktigt häftiga med testet var att jag faktiskt blev den mobil jag själv äger! Jag har en blå Nokia 5140 och så här är jag enligt telefontestet:

”Du är en äventyrlig typ som vill vara i ständig rörelse, på väg mot nya utmaningar. Du gillar att lära dig nya saker och att pressa dig själv för att tänja dina gränser. Du bryr dig inte om utseendet, det är prestationen som räknas. Att sen många tycker du är rätt tilltalande med sand i håret och svettpärlor i ansiktet är en annan sak.
Du gillar att resa, men inte på charterturer bland de andra turisterna. Nej du vill fotvandra, paddla, klättra i berg, dyka eller surfa. Helst alltihop.
Vardagslivet är bara en transportsträcka mot nästa äventyr. Du söker inte kärleken, men kanske hinner den ifatt dig när du kämpar dig fram med din ryggsäck. (Nej, tung är den inte, du har naturligtvis investerat i lättviktsprylar och räknat varje gram.)
En del tycker att du är självupptagen och föga social. Men de har inte fattat att du söker spänningen på annat håll än vid skvallret på fikarasten.
Har du inte möjlighet att leva ut dina äventyr i naturen, blir du uttråkad och rastlös.

Om mobilen: Nokia 5140 är en stöttålig sportmobil som
är förberedd för ett äventyrligt liv med många utomhusaktiviteter.
Den kan förses med gps-skal och kopplas till en pulsklocka.”

Diskställ och mindre diarré!

Dizzy är bättre!!!:D Natten var precis som de tidigare, dvs lagomt hackig sömn med diverse turer ut halvsovandes för att titta på lillfröken som ser mycket olycklig ut när det sprutar därbak. A var med henne klockan halv 7 imorse och det är senaste gången hon bajsat! Då var det fortfarande löst, men hon har sen dess piggnat till avsevärt och verkar svinhungrig! Jag håller henne fortfarande i vila (så mycket det nu går med en leksugen aussie :roll:) och hon får många små mål med magsnäll mat, acidofilus och lerpasta. Om det är lerpastan, acidofilusen, dieten eller att hon helt enkelt blivit av med det som orsakat problemet vet jag inte, men nu känns det som att det är på väg åt rätt håll och jag hoppas innerligt att det håller sig bra och att vi alla får sova inatt!!!

Min kära mor undrade vad pratet diskställ berodde på och kanske är det nån mer som undrar så här kommer en länk till ett test från IKEA. Med detta kan man lätt ta reda på vilken möbel man är! Nåt nog alla funderat på många gånger.
Själv är jag alltså diskstället Grundtal.
Om det stämmer får väl de som känner mig avgöra, men enligt IKEA är jag sån här:

”Diskstället GRUNDTAL är pålitlig och noggrann, välplanerad och balanserad. Hon/han är känslig för plötsliga förändringar och häftiga omvälvningar. GRUNDTAL kör ofta lojalt samma bilmärke hela livet, inte sällan Saab. Många GRUNDTAL är samlare, det kan vara porslin, glas eller silverbestick. Diskställ har alltså ofta ett specialintresse. Vare sig det gäller aerobics eller segling vill de ha den bästa utrustningen inom det området. Man kan kalla dem bäst-i-test-möbler. Men de är inte prylgalna, de vill bara ha kvalitet till lägsta möjliga pris. Sådana köp ger sköna kickar som sitter i i flera dagar.

Många diskställ lever länge eftersom de ofta är hälsomänniskor. De mår allra bäst när de tränar regelbundet. De slarvar varken med kost, sömn eller hygien. De är förtjusta i traditioner och står därför gärna själva som tomte, midsommarstångsresare och lucia. Somliga skulle gå så långt som att kalla diskstället GRUNDTAL pedant och perfektionist.

Karriär
Diskstället GRUNDTAL sätter sällan karriären i första rummet, även om de är uppskattade medarbetare (inte minst av sina chefer). Om deras specialintresse kombineras med ett yrke kan de gå långt i karriären. Men om det inträffar beror det oftast om en slump. Diskställ är inte beräknande till sin karaktär. Yrken: polis, forskare, finhantverkare, ingenjör.

Relationer
GRUNDTALs barn är oklanderliga: hela och rena men på gränsen till präktiga.
GRUNDTAL passar bra ihop med spegeln RISKA och bokhyllan BILLY.
Träffar GRUNDTAL däremot sittkuddar får hon/han lätt yrsel och undrar vad som gick fel i deras barndom.

Som vän och kollega är GRUNDTAL extremt pålitlig, men kan i vissa fall bli lite påfrestande för sin omgivning. Samtidigt är GRUNDTALs effektivitet och noggrannhet något som kollegor och vänner uppskattar allra mest. I yrkessammanhang är bokhyllan BILLY och GRUNDTAL ett oslagbart par, deras samarbetsförmåga leder allt som oftast till succé.”

Ingen bättring

Tyvärr kan jag inte berätta om någon förbättring ännu. Dizzy har samma ”härliga” diarré. Möjligtvis har hon varit lite lugnare i magen idag och inte behövt gå ut så mycket som tidigare dagar, men jag har nu lärt mig att det brukar bli värre om nätterna…
Vi var iaf hos vetrinären idag. En hel del kronor fattigare och inte mycket klokare, men det känns iaf skönt att ha kollat upp att hon verkar må bra under omständigheterna och inget är akut. Vetrinären tyckte vi skulle avvvakta några dagar till och ordinerade diet, vätskeersättning, vila och en magstabiliserande lerpasta. Så det kör vi på. Att det är så många som bryr sig om lillfröken och önskar henne att krya på sig värmer mattehjärtat! :) Tack hörni!