Author Archive: mamma/Lena

Ovänner

Ibland är jag farligt när att sparka sönder datorn och varför inte Andreas dator också när jag ändå är i farten…
Saker och ting funkar inte som jag vill och som det faktiskt brukar och jag blir tvärförbannad och tilltalar man mig då så ska man inte förvänta sig några vänligheter från min mun inte! Kanske finns det en alldeles logisk anledning till att det inte funkar, men ofta är det faktiskt så att jag lyckas få datorn att göra saker som den egentligen inte borde kunna. Helt utan att göra något alls kan jag ändra inställningar och få mejl att hamna hos mamma istället för hos mig och få internetbanken att inte ”se” de siffor jag knappar in. Hur sjutton gör jag?!?! Det är allt tur att jag inte ger mig på att fixa min egen hemsida, då hade väl datorn redan legat ute i snön… Vilken tur att jag har världens bästaste mamma som fixar åt mig och gör det precis så fint som jag ville ha det dessutom! Puss på dig mamma!!!

Äckel snö och slö matte

Det bara snöar och snöar och snöar och jag vill ha vår, barmark, spårmöjligheter, träningsbara gräsplaner och värme!! Och sen snöar det lite till. För säkerhets skull. Bläk!

Lilla pisselisan börjar bli bättre på att lyssna på promenaderna nu. (ta i trä!) Hon har ett tag varit väldigt mycket för att komma ”snart, när jag luktat färdigt”. Efter att ha haft mycket knappt med tålamod för den typen av beteende och istället för att ropa två gånger rusat efter henne och morrande jagat iväg henne från luktfläcken så har det blivit sååå mycket bättre. Jag låter nog hemsk när jag gör så, men så fort hon gör rätt så får hon julafton och matte blir roligast i hela världen. För det har jag verkligen lärt mig med henne, att det är berömmet som lär henne och inget annat! Dock är jag inte den typen människa som klarar av att bara berömma rätt och nonchalera fel. Jag är helt övertygad om att det funkar även på mina hundar, men inte för mig. Jag satsar på att vara konsekvent och tydlig och berömma mycket när det blir rätt.
Under träning är det en annan sak. Där är jag noga med att inte fya eller straffa mer än att belöningen inte kommer när det blir fel. Dizzy har verkligen släppt på lydnadsträningen nu och det börjar falla på plats. Fria följet är givetvis inte färdigt på långa vägar och det är fortfarande vingligt och vi håller oss till kortkorta distanser mellan belöningarna, men det börjar kännas bra och lillfröken jobbar stenhårt! Läggande har jag så smått börjat göra vid min sida och det funkar finfint. Ställandet är inte riktigt lika stabilt och det jobbar vi vidare med backandes ett tag till. Platsliggningen, som jag trodde skulle bli en klar stötesten, börjar kännas stadigt också. Hur det funkar på klubben med okända hundar kvarstå att se. Lite roligt ät att Dizzy har en grym fjärr! Hon klarar ganska lätt alla stå/sitt/ligg-förflyttningar på tre meters avstånd! Snabbt och snyggt! Lite skillnad från Silly som jag tragglar och tragglar för att få till tvåans fjärr bra med…
Silly har ju sina andra ljuspunkter och det är framför allt hennes otroliga koncentration och kontakt! Atombomber skulle kunna slå ner och hon släpper mig ändå inte med blicken!
Caddy och husse fokuserar på att hitta tillbaka till sin träningsglädje som de tappade efter de två inte helt lyckade starterna i Lk1 i julas. Det verkar börja lossna nu och förhoppningsvis får de jobbat ihop sig så de kan starta igen snart. En start i appellen verkar närma sig för de två också!

Bakåtsträvare eller nyhetsrädd?

Tja, det är väl lite sån jag är när det gäller datorer iaf. Jag tycker om det jag kan och känner till. Blir det nytt betyder det samtidigt att det är en hel drös med saker jag inte fattar på en gång och det krävs ett visst mått tankeverksamhet för att förstå och sätta sig in i det nya. Det är jobbigt och skittrist om man frågar mig. Därför har jag inte förän nu skrivit något här fast jag haft möjligheten i säkert en vecka och mamma har tjatat på mig att jag ska kolla alla möjligheter för att jag sen ska kunna avgöra vad jag vill ha och hur det ska se ut. Men, men det blir nog bra till slut…

Allt är som vanligt här iaf. Hundarna drillas i lydnadsträningen mest nu och det går klart framåt, särkillt med Dizzy som tar stormsteg varje pass nu! Annars är Dizzy hyfsat skitjobbig. Hon vill jobba precis hela tiden och pockar väldigt ofta efter uppmärksamhet eller försöker få igång någon till lek. Det är iaf skönt att veta att hon normalt kan koppla av riktigt bra, att hon går igenom diverse olika faser nu och att hon kommer att landa, förr eller senare.