Monthly Archive: augusti 2013

Varför ångest?

20130829-155532.jpg

Idag är en sån där dag. En sån där dag när ångesten fanns som en tung klump i magen redan när jag vaknade och sen inte gått över. Hjärtat slår lite fortare än det borde, det är svårt att äta, rastlöshet blandas med total orkeslöshet och tankarna snurrar fortare än jag lyckas ordna upp dem och kontrollera dem. Jag försöker lugna mig själv, tänka logiskt och realistiskt men det går liksom inte. Jag vet att det allra mesta jag nojjar över såna här dagar är rent nojjande och inte något med nån grund i alls och annat är sånt jag inte kan påverka och därmed inte borde nojja över, men det hjälper inte att jag vet det. Såna här dagar tappar jag makten över mig själv lite grann. Som tur är så vet jag att det går över antingen ikväll eller till imorgon. Som synd är så är det min och As bröllopsdag och jag skulle vilja slappna av och njuta istället. Men, men imorgon är en annan dag. En ny dag med nya möjligheter.

Lilla Latten och lite annat

I lördags var vi på utställning i Backamo med lilla Latte där hon slog till med att bli BIM för andra gången i rad och sitt tredje svenska cert. Lilla gumman är en pingla att ha med sig, är cool, lagomt social (hälsar artigt, men är inte i ansiktet på alla inom räckhåll), bryr sig inte om konstiga människor, hotfulla hundar eller nåt annat och kopplar av fint när inget händer. Och så sköter hon sig finfint i ringen. Om jag är stolt? Självklart!! :-)

20130828-220632.jpg
Bilden är verkligen inte den bästa. Fotografen behövde gå på toa och lillhussen var inte på sitt tålmodiga humör så det blev inte bättre än så här. ;-)

Annars så händer här inte mycket. Mitt liv står still känns det som. Söker jobb, hoppas och allt det där men inte nåt napp direkt än. Det kommer väl…
När min hundträningsglädje äntligen kom tillbaka efter ett par veckors totalt osug så hann vi bara med ett pass jag och Glassen innan min rygg kraschade i måndags och jag sen inte kunde böja mig ner, än mindre gå upprätt. F*ck liksom. Men idag vaknade jag med en nästan helt bra rygg igen. Mirakel sker! Så dagen har spenderats i stan med Sam. Först i butiker på jakt efter nya byxor och ny bh till mig. Det första lyckades jag med utan större mängd svett. Bh är ett annat kapitel. Man ska inte ha stora bröst och liten bröstkorg helt enkelt (och jag har varken gigantiska bröst eller är jättesmal runt bröstkorgen!). Iaf inte om man inte glatt lägger svindyra pengar hos specialbutikerna och så mycket pengar har inte jag. Bläk. Sen lunch på Fröken Olsson och vidare till Carolina och Elias för att låta pojkarna rasta av sig med varandra. En fin dag helt enkelt!

Imorgon är det dagis för Sam och jag har en hunddag planerad. Lydnadsträning, långpromenad och kanske t o m nåt spår. Det var inte igår direkt.

 

Harmoni

Harmoni är något jag alltid söker i allt jag gör. Jag vill ha det lugnt och tryggt runt mig på alla plan för att må riktigt bra, men så enkelt är det ju så klart inte och på alla plan samtidigt händer det inte. Numera har vi iaf harmoni i vår lilla flock. Vi har tre härliga individer med både likheter och olikheter och alla kompletterar de varandra på samma sätt som en trebent pall. <3

För min egen del så känns ”hunderiet” roligt och inspirerande och när jag ser framåt så pirrar det skönt i magen av framtida tävlingar och kanske, om allt går som jag vill, framtida kullar. Under sommaren har det blivit några utställningar och Latte har plockat två cert (och ett BIM i Tvååker) och alla tre har tävlat rally med fina resultat. Mella och Glassa har nu båda två RLDn och ett kval resultat i fortsättningsklass och Latte har ett kval resultat kvar i nybörjarklass. Lite häftigt är det att ha tävlat rally sammanlagt tio gånger med tre hundar och samtliga gånger fått kvalificerande poäng. :-) Och ännu häftigare att lilla Latte som har en kunskapsnivå av en 5-6 månadersvalp har fixat det också.
Planen är att köra rally som en bisyssla för Glass, bredvid bruks och lydnad. Som huvudsyssla för Mella bredvid agilityn som hon kör med husse och för Latte får det bli en slags mjukstart och så tar vi de ”seriösa” grenarna när hon är mogen för det och det dröjer nog. Det finns de som hävdar att det skulle vara svårt eller omöjligt att tävla med en vuxen import som inte har ”svenska” valpgrunder. Det tycker jag är dumheter. Självklart ska hon tävla och hon har inte sämre förutsättningar att lyckas än nån annan, men grunderna måste ju finnas först och det går liksom inte lika fort att skapa dem på en hyfsat vuxen hund som det gör på en valp. Och så har jag ju inte bråttom. Aldrig bråttom. Så det får ta den tid det tar liksom. :-)

20130820-115433.jpg

Resten av livet står lite i pausläge just nu. Blev klar med min utbildning vid midsommar och tog mig semester under sommaren och har nu börjat söka jobb lite mer seriöst. Det är en process jag verkligen avskyr. Att marknadsföra sig själv, hoppas, marknadsföra sig själv ännu mer med nån slags halvfalsk glättig mask och sen få nej är verkligen inte min kopp te. För att inte tala om att inte veta vad jag har framför mig, hur mitt liv kommer att te sig om en månad. På det planet är det verkligen ingen harmoni m a o. Men förhoppningsvis kan jag snart säga att jag har en 50-75%-tjänst på nåt bra ställe. Mer vill jag inte jobba eftersom A jobbar som han gör och med tanke på barn och hundar. Mest med tanke på Sam. Jag vet att andra gör annorlunda och det är upp till dem och jag lägger ingen värdering i det. Alla gör det som är rätt för dem. För mig, för oss, så vore det förkastligt att låta Sam gå på dagis 8-10 timmar om dagen, 5 dagar i veckan. Vi har inte fått barn för att låta nån annan ta hand om honom och för oss känns det omöjligt att det skulle vara bra för honom oavsett hur bra han trivs på dagis. Så att jobba deltid är min melodi och jag hoppas hitta en tjänst med bra arbetstider och bra arbetskamrater.

 

20130820-115506.jpg

Sommaren har annars bjudit på strålande sommarväder, massa goda vänner och familj och ett allmänt avslappnat njutande. En till hundgård börjar bli klar och så hemskt mycket mer har vi inte gjort.

Mitt känsloliv har alltid kretsat mycket runt mina nära och kära. När de mår dåligt så mår jag dåligt och när de mår bra så mår jag bra. Jag försöker lära mig att hålla de känslorna lite, lite längre bort för att få mer stabilitet i mitt eget liv men det är svårt. Jag led med Charlie när hon var tvungen att låta Svansa somna. Mycket mer än jag led själv för att förlora en hund som fötts vid min säng, av min hjärtehund och som sen levde sina första år som vår. Men ändå, att se henne somna (jag åkte upp för att vara med och  vara ett stöd för Charlie och Emma) var en slags lättnad för nu kan hon få frid hos sina föräldrar i himlen och Charlie och Emma kan få en lugn och harmonisk flock äntligen. <3
Desto roligare var det såklart att åka upp till dem nu i helgen och få vara med på deras bröllop hemma i trädgården! Marshall fick låna ringkudden som älskade Silly hade på vårat bröllop och han skötte sin uppgift med den äran.

Nä nu ska jag försöka ta tag i den här dagen och göra nåt vettigt innan Sam ska hämtas på dagis. Och förhoppningsvis återkommer jag här snart med mer svammel om allt och inget. ;-)