Monthly Archive: mars 2013

Mitt röda hjärta

Jag har omplacerat tre aussies. Caddy fick det alldeles superbt hos Nadia och det var liksom självklart från början. Likadant kändes det efter ett tag med Svansa (vi kände ju inte Charlie och Emma innan). Dizzy har jag inte kunnat släppa. Vi har inte alls samma kontakt med hennes nya ägare. Dels för att vi inte känner dem helt enkelt och dels för att det faktiskt känns för tufft. Varje gång jag påminns så brister det i mig. Kanske gör det extra ont för att hon var min hund medan de andra två var mest husses. Kanske för att det var så ofrivilligt och påtvingat att låta henne flytta. Kanske för att jag hade stora planer och drömmar tillsammans med henne och inget blev som jag tänkt. Kanske står hon bara mitt hjärta lite närmare…

Oavsett. I söndags fick vi besök av Dizzy med husse, matte och lille lillhussen. Dizzy mår bra, är lite tjock (inte så konstigt när man kombinerar kastrering, kassa råd från vet och en lillhusse som spenderat mycket tid på sjukhuset under sitt några månader gamla liv) men verkar så tillfreds med sitt liv. Hon älskar sin familj och i synnerhet sin husse högt och det värmer mitt hjärta. Att få höra orden ”Vi kunde inte ha fått en bättre hund.” är som sammet.

20130403-231939.jpg

20130403-232049.jpg

20130403-232110.jpg

Något riktigt roligt och häftigt var att få se Dizzy och hennes barnbarn Glassa leka ihop. Jag har inte innan insett hur otroligt lika de är i kroppsspråk och rörelsemönster!! Att Glassa har en bit av Dizzy i sig visste jag (det var ju precis därför jag valde henne från början) men att det fanns så mycket hade jag inte förstått. Helt underbart!

Lilla fröken C

Redan när vi var nere i Holland och hämtade lille Mello förra sommaren så förälskade jag mig i hans lilla red merlesyster. Tiken som uppfödaren Kim bestämt att behålla. Mello var den i kullen som studsade rakt upp i famnen och pussades och bet i näsan. Chatter kom strax efter och kröp upp i knät, gosade in sig och tittade djupt in i ögonen.
Sen var Kim här i Sverige på semester med familj och hundar i augusti och återigen snodde Chatter mitt hjärta. Jag sa till Kim, lite halvt på skämt, att om hon nånsin skulle flytta så skulle hon flytta till mig. För ett par månader sen kom då frågan om jag ville ha henne. Ett långtidslån till att börja med så får vi se sen. Planen är iaf att ta en kull på henne om hon växer upp och passerar nålsögat. Ja, när jag satt där vid köksbordet och hade fått frågan så ställde jag den till A. Med tron att han skulle säga NEJ. För vi har varit väldigt nöjda med två hundar och kände att det räckte för oss just nu även om jag längtar efter en till (men det gör man ju mest jämt och alltid utan verklighetsförankring). Men nä, han log mot mig, förstod att just den här hunden var speciell för mig och att erbjudandet var lite för bra för att säga nej till och sen var det inte mer med det. Chatter kom som min födelsedagspresent. Den bästa av födelsedagspresenter! <3

20130330-090945.jpg
Vår lilla flock. Bilden ljuger lite, Chatter är egentligen mindre än de andra två.

Vi hade sånt flyt att finaste Lisa skulle ner till Holland och hämta sin lilla valp (som förövrigt är en halvbror på pappas sida till Chatter och Mello) och kunde ta med sig Chatter som extrabagage på flyget. Tack igen Lisa!!! Inte en optimal sak att utsätta en unghund mitt i en spökperiod för men det ekonomiskt och tidsmässigt (A jobbar massor just nu) mest hållbara sättet. Och visst var hon skärrad när vi tog henne ur buren på Arlanda i tisdagskväll, men jag var nog mer skärrad av upplevelsen (trodde jag skulle gå sönder innan hon var framme) än hon. Efter fem minuter tog hon godis, kissade och hälsade på Glassa och sen dess har mer och mer av hennes spralliga, busiga och väldigt, väldigt pussiga personlighet kommit fram. Hon är väldigt nyfiken, lyhörd och har extremt mycket will to please. Hon är bufflig, leker tufft med de andra hundarna och har landat i familjen som om hon alltid varit här. Det enda i vardagen som behöver lite tid är nattsovandet. Hon är van vid att sova i ett hundrum och får med jämna mellanrum glädjefnatt och attackerar oss med pussar på nätterna. Det har blivit lite mindre för varje natt så snart inser hon nog att det är sova man ska göra fast man är i samma rum som husse och matte. Sen behöver hon komma ut och få social- och miljöträning och lära sig att kampa på ”svenskt” vis, men det kommer framöver. Vi tar det lugnt och har lite ”smekmånad” så får resten komma allt eftersom.

20130330-091004.jpg
Hon bjuder ständigt på ögonkontakt!

Planen är att komma ut och tävla med Chatter. Bruks och rally tror jag i första hand. Och om hussen kommer igång med agilityn får hon säkerligen följa med där också. Men det ligger långt fram då hon dels inte har några grunder alls och dels att vi inte känner varandra än. Ingen brådska liksom och under tiden har jag ju Glassen och till viss del Mella att tävla. Vi satsar på några utställningar i sommar och mh till hösten till att börja med.
Som alla våra hundar så är hon en familjemedlem i första hand och den biten har hon redan visat att hon är underbar på! Slappnar av när inget händer, är nyfiken och lekfull, funkar hur fint som helst med både Sam, katterna och de andra hundarna och följer hellre mig än hundarna i skogen (än så länge iaf ;) ).

20130330-092308.jpg
Jag menar, hur kan man inte falla för denna ljuva varelse? 

Idag!

Idag är äntligen, äntligen dagen D!! Ikväll består vår familj och flock av en till medlem. En efterlängtad och väldigt, väldigt önskad medlem. ❤

20130326-104343.jpg

Ett år äldre

20130323-231400.jpg
Längtar efter det här nu!

Idag är min födelsedag. Det är ingen speciellt viktig dag. Jag är inte så mycket för att fira stort och är nöjd med det lilla. Det är det lilla som är det viktiga. Som att få kaffe på sängen på morgonen. Jag fick en muffin också. Och en morgontrött man och en lycklig studsande unge i sängen. Kan man begära mer? ❤

Dagen fortsatte med skogspromenad med hela familjen utom Selma som var trött och stannade i solen på verandan. Fika ute när vi kom hem och sen lite vila innan barnkalas och Nadias 30-årskalas. Trevligt och hjärtligt.

Nu avslutar jag med en stor kopp te, en till muffin, chokladmask i ansiktet och till sist en utlovad massage av den bästa av de bästa. En riktigt bra dag med andra ord!

Våren som inte ville komma

20130321-105840.jpg

Våren är motsträvig i år. Vårdagsjämningen är passerad, sommarhalvår alltså. Igår var det den 20e mars och för exakt ett år sen satte jag fästingmedel på hundarna för första gången på säsongen. I år känns det som flera månader bort. På måndag är det Våffeldagen och förra året satt vi ute på verandan och njöt av våfflor och varm vårsol i bara linne. Idag snöar det med stora flingor och det är rätt många minusgrader. Jag hoppas att den sena våren innebär en lagom varm och solig sommar. Men jag vet samtidigt att jag kommer att gnälla hejdlöst när sommaren är här och det är mer än 22 grader varmt för är det nåt väder jag inte fixar så är det det. ;)

Det gäller väl att se det positiva. Det är torrt och rent och hundarna drar inte in massa skit och gräsmattan är fortfarande intakt. Och jag har inte behövt plocka fram fästingmedlet än. Bara en sån sak.

 

20130321-105900.jpg

Våren innebär för oss födelsedagssäsong. Det borde införas förbud att föda barn på våren och vi borde säga nej till alla nya bekantskaper om de fyller år på våren i vår umgängeskrets. På lördag blir det både 3-årskalas och 30-årskalas. Och så fyller jag år. Kul ska det bli, men söndagen får nog bli en hemmadag.

Mella fäller, det är väl också ett vårtecken. Fascinerande ändå. Hon har till synes en väldigt moderat päls. Ändå kunde jag med lätthet kamma ur henne en icakasse på kort tid igår. Och det syns inte! Var kommer pälsen ifrån? En annan sak som är lite unik med henne är att hon ser helt fantastiskt frisk ut i pälsen fast hon fäller. Lika becksvart, glänsande och fin. Aldrig grå och tussig som de flesta blir under fällningen. Hon har lätt den bästa aussiepälsen jag haft.

Nä, här blir inget av vikt skrivet idag ser jag. Återkommer en annan dag. Kanske med fina nyheter.

 

Snälla våren kom nu!

Jag är en höstmänniska. Inte alls en vårmänniska egentligen. I samma takt som alla andra får massa energi, blir lyckliga och blir extremt aktiva och produktiva så blir jag motsatsen. Solen, värmen och ljuset ger mig ångest, suger ur mig all energi och jag känner mig bara låg och deppig. Självklart gillar jag också vårvädret, men inte ångesten.

Så här har det alltid varit och under vuxen tid väldigt påtagligt. Iaf till året Sam föddes. Det året hade jag inte riktigt tid att fundera så noga och hormoner och lyckorus över bebisen överskuggade deppet. Nu är det tre år sen och även de följande vårarna har varit mycket lättare än förr och inte alls så tuffa, men ändå märker jag av det.

I år längtar jag till våren. Jag vet med mig att de där känslorna av tyngd och trötthet kommer att komma, men samtidigt bär våren med sig så himla mycket roliga och spännande saker i år att längtan är stor. Och så det här med att ha en egen trädgård, det hjälper också. Försådden i köksfönstret, det dagliga letandet efter knoppar och skott ute och planer för vårstädning på verandan och avnjutandet av de första kopparna kaffe i solen på trappen. Det går ju inte annat än att njuta av det. <3

Hedersmedlemmar

O’Mullan’s har fött upp tre kullar. Två terrierkullar i början på 90-talet och så de sex aussievalparna i C-kullen som fyller 5 år i sommar. Terrierna är döda och begravna sen länge så det är dessa sex nu. Och hedersmedlemmarna. Emma och Charlies Trassel är en. En gatuhund behöver också en uppfödare som bryr sig och stöttar. Den andra är Lisas Fritz. Han har visserligen en uppfödare, men inte av den typen han eller Lisa förtjänar.

20130312-231959.jpg
Ärligt snodd gammal bild.

Fritz ligger ikväll på djursjukhus i Uppsala i väntan på undersökningar imorgon. Ett ordentligt brutet ben är anledningen. Jag tänker på honom, Lisa och husse ikväll och hoppas så att allt går bra!

Panghunden – det kom mer!

Ja lördagens nya championat var bara början på en fantastisk helg för Lisa och Focus. På söndagen drog han till med två cert i hoppklass och därmed även SE ag(hopp)CH!!!

Som om två nya championat inte vore nog så fick de även pris för årets svenska Allroundaussie på SASK’s årsmöte på söndagen!

Att de är ett fantastiskt ekipage är en underdrift! ❤

Focus – panghunden

KORAD FD1 RLD N RLD F Lp1 Lp2 Lp3 SE UCH O’mullan’s Chocolate Gobby kan sen idag lägga SE agCH till raden av titlar. Lille valpen som var utan tvekan den största i valplådan, gick under smeknamnet Tjockisen och som ylade sorgsna sånger när valparna blev instänga i valphagen. Valpen som Lisa valde på bilder och min beskrivning men som kändes rätt i magen på både henne och mig. Och rätt blev det. Jag är larvigt stolt över Focus men omåttligt stolt över Lisa som förvaltat honom så attans väl!

20130302-223336.jpg

Medvind

20130302-081314.jpg
foto: Emma Löfstedt

Jag har medvind i ”hunderiet” just nu. Underbart och efterlängtat. :)
Förra helgen tog jag och flickorna tåget till Linköping, möttes av Charlie och Emma och packade in oss i deras bil för vidare färd mot Hudiksvall och Lisa. När vi anlände hade jag varit på väg i exakt 12 timmar. Herrejösses, vad håller man på med liksom? Men när det är så roligt och när vännerna är så fina så är det värt alla mil och mer därtill!

På lördagen for vi till Sundsvall där det först var officiell utställning och sen officiella freestyle- och htm-tävlingar. Jag fick äran att visa både Marshall och Svansa utöver Glassen och det gick fint. Marshall blev 3a bästa hane med cert. Härliga, vackra Focus blev 2a bästa hane och bästa bruksmeriterade (inte så svårt då han tyvärr var ensam med det i rasen). Svansa blev 3a bästa tik (satan vad man får jobba i ringen med henne!) och älskade Glassa blev BIM med cert och finfina lovord både från domare och andra utställare.

Ett gäng timmar senare var det så htm-debut för Mella. Hon och jag har tränat en del enligt order från Charlie och under dagen tränade hon för allra första gången med Charlie. Och det gick ju bra! Bra poäng och uppflytt! :) Det är sjukt nervöst att titta på och inte kunna påverka! Visst var programmet inte perfekt men ingen hade kunnat ana att de två aldrig tränat ihop förut. Duktig Boll!
Inte nog med detta för sen tävlades det infividuellt i olika klasser med både Svansa, Fritz och Focus och sen var det till sist dags för 6+, en slags lagklass där Charlie och Svansa, Lisa och Focus och Emma och Mella ingick. Nu hade alltså Mella fått byta förare igen och visst var hon lite förvirrad stundvis men ändå höll hon ihop hyfsat och ni anar inte hur stolt jag var över ”mina” tre valpar (halva min uppfödning ju!) och allra mest över deras underbara mattar!!

På söndagen var det ”bara” tävling i Lk2 för Svansa och Charlie så vi fick en slapp, lång förmiddag full med hundprat hos Lisa innan. Tävlingen både gick bra och dåligt och efter det for vi söderut igen och landade i Linköping vid midnatt. En tripp till hundsimmet med Marshy på förmiddagen och sen tog jag och tjejerna tåget hem igen. Jag är så stolt över flickorna som skötte sig så fint hela helgen. Allra mest på tåget där de låg stilla och avslappnat trots att folk pratade med mig och gullade med dem och att främmande hundar var nära.

Efter en vecka som innehållit mycket men ingen hundträning så var det dags för tävling igen igårkväll. Rally den här gången. Glassa gick bra förutom att hon hoppade en massa i språngmarschen och tog en 6e-plats (av 33) med 94 poäng och Mella som var galet övertaggad tog 82 poäng med bl a en tia bort för att hon lade sig innan kommando på ”sitt-ligg” och hade ett jättefult släpp vid en vänstersväng. Glassa tog därmed RLDn efter tre raka kvalificerande poäng. Duktig tjeja! Hennes söta kullsyster Heia drog till med RLDf samtidigt!
Nu tar vi paus från rallyn och fokuserar på att träna för andra grenar ett tag.