Monthly Archive: juni 2010

En hel del nu…


131
En glad skit garvar åt mobilen på skötbordet.

Jag har kommit på mig själv att tänka att nästa vecka, då har vi semester. A går på semester på måndag, men jag är ju lika ledig då som nu… Men ändå, nästa vecka kommer specialen vara avklarad och därmed allt jobb den innebär, A kommer vara hemma och ta hälften av allt pyssel med Sam och bara att ha A hemma är som socker för min själ. Semester alltså. Vår semester.

13
Älsklingskillarna!

Sen jag kom hem från Kalmar har det varit fullt ös, medvetslös känns det som. Vi har varit iväg än hit och än dit, det har som sagt varit mängder och åter mängder med utställningsjobb, en massa fixande inför bröllopet och så har Sam haft sin första riktigt kinkiga vecka. Den inföll strax efter hemkomsten från mormor, höll i ganska precis en vecka och sen blev han sitt vanliga glada och lättsamma jag igen. Jag tror det blev lite ”overload” i hjärnan på honom pga flera stora utvecklingssteg samtidigt och nu har han väl landat i allt det nya och vant sig antar jag…

31
Sover gott i mormors famn.

Resten av veckan kommer fortsätta i samma takt med en kulmen med resan till Eskilstuna, via Boråsutställningen (som åskådare) och specialen på söndag. Tant Sill och mammas grabbar är anmälda så jag lär synas visa två blå. Den röde ska hussen själv visa och enligt mamma har han t o m köpt nya jeans för tillfället! :-) Riktigt kul ska det bli och jag ser verkligen fram emot det!

8
Skogspromenad med ett gäng glada aussies. Kan det bli bättre?

2 år!

untitled
En hel hög dygnsgamla valpar! Så här såg det ut bredvid min säng för två år sen. Jag minns precis ljuden och doften från valparna…

Idag fyller vår c-kull hela två år. Helt otroligt att tiden gått så fort! Jag kommer fortfarande på mig med att kalla våra flickor för ”valparna” ibland och de är inte i närheten av att kallas vuxna ännu. Det har varit en resa både uppåt och neråt de här två åren även om vissa förhoppningar för den här kullen grusats på vägen och allt inte visat sig rosenskimrande så är det en kull med sex friska, glada och högt älskade individer som alla är underbara hundar!

STORT GRATTIS TILL DAISY, COFFEA, MELLA, SVANSA, FOCUS & ORCA!!!!

Först ut var lilla Proppen, numera mest känd som Daisy. Hon bor i Skåneland med matte Sabine, husse Micke och ett växande antal aussies och verkar vara en lovande vallhund och freesbeestjärna.

daisy5
Sisådär sju veckor gammal.

daisy1
Snyggingbruden!

Som nr 2 föddes en liten söt red merle kille som tyvärr visade sig ha ett outvecklat hjärta och som därför dog knappt två veckor gammal. Sorgligt och trist och en obehaglig läxa om att det fungerar så i naturen…

Nr 3 är killen med stort K! Eller C kanske, Coffea som han heter. Stans coolaste och vänligaste kille bor i Dalarna med matte Maritha och hennes döttrar. Pga personliga omständigheter har deras träning gjort en längre paus, men jag anar att de kanske är på g snart igen…

coffea31
Killen som stal mitt hjärta fullständigt och som var ack så svår att släppa!

coffea-9-1344
Tyvärr ingen färsk bild på honom, denna är från förra året.

Nr 4 är min egen högt älskade Svarta Pärla! Den minsta valpen när de föddes men den som visade sig ha i särklass mest energi och det har hon fortfarande! Det var hon som flyttade ut på foder men som kom hem igen när hon var fyra månader då hennes nya mattes liv förändrades fullständigt. Kvar blev hon som bekant och det har vi aldrig ångrat! Mattes bänga Boll!

stella4
Hon såg näpen ut, men det var hon verkligen inte!

42
Alltid fart under fötterna och alltid med samma lekblick i ögonen!

Femman är vår Svansa. Husses älskling och familjens ”bebis”. Hon får fortfarande kommentarer om vilken söt valp hon är. En mer udda hund med en massa konstiga idéer får man leta länge efter, men ack så go hon är! Sansad och lätt att ha och göra med precis som när hon var liten.

svansa31
Svansa den självständiga valpen som så ofta med en pinne i munnen!

svans
Mer flickigare flicka går nog inte att hitta!

 Nr 6 är kullens klart lysande stjärna, det tror jag alla kan hålla med om! Focus har tillsammans med matte gått från klarhet till klarhet och plockat utställningscert, Lp1 och Lp2 och så sent som i helgen blev de uppflyttade i högre klass spår! Han är också startad i agilityn och jag tvivlar inte ett ögonblick på att det kommer att trilla in en massa fina resultat där också inom en kort framtid!
Utöver fina resultat så är han en cool, stabil, social och mycket trevlig kille!

focus3
Söt som socker, eller hur?

fokus
Lika söt fortfarande!

Sist, men inte minst föddes så en svart tik till. En liten Orca! Orca är nog efter Svansa en av de mest speciella hundar jag träffat. Och helt otroligt mattekär! Att hon och matte Frida lever i ett slags symbios är inte svårt att se. Orca har pysslat med lite av varje och både vallar, tränar drag, lydnad och agility.

orca3
Full fart!!!

img_0795
Samma fart fortfarande!

OBS!!! Alla bilder på valparna i vuxen ålder är ärligt snodda från deras egna bloggar, utom Svansas som är snodd från Kicki!!!

Kalmar och lite till

21
Sam har börjat greppa och hålla saker medvetet och allt ska in i munnen!

Det blev en minst sagt intensiv vecka i Kalmar.
Tågresan med Sam gick finfint och lillkillen sov mesta tiden på sätet bredvid mig med huvudet under sin filt. Nån gång vaknade han när tåget stod still för länge. Dumt tåg som slutar gunga liksom… ;-)
Väl i Kalmar möttes vi av en lagomt bebissvulten mormor och en massa utställningsförberedelser. A, Silly och Mella dök upp tidigt lördagmorgon på utställninsplatsen och jag kunde pusta ut. Det var inte ett dugg kul att veta att han körde hela vägen själv när han sovit några få timmar bara de senaste dygnen.

51
Sam och min lillebror som Sam fått sitt mellannamn Kå ifrån.

I utställningsringen gick det iaf bra. Mellan som har lite svårt att hålla sina springglada ben i trav skötte sig helt ok i ringen och fick ett hp i unghundsklass. Det velades lite om hon skulle få ck istället, men domaren ansåg att hon behövde lite mer tid och det kan jag ju bara hålla med om. Sillen fick sen ck i veteranklass vilket medbar bästa tik, BIR och BIR-veteran då konkurrensen (en ökl tik) inte dök upp. (Vi misstänker att denna hund var den hund som ägaren låtit springa lite på agilityhindren och som trillat av balansen och gjort sig illa. Ägaren ville stämma Kalmar Bk för att de hade så kassa hinder. Att ägaren hade eget ansvar för sin egen hund var tydligen inte en tanke som slog denne…)
I finalen sen gick det finfint för min älskade tant! Först blev hon BIS-veteran och sen tog hon reservplatsen i stora BISet!!! Jag kan inte klaga alls på konkurrensen i BISet, den var hård, och ändå höll sig min fina, snart 10-åriga, Sill sig fint! Bilder finns här.

41
Finaste Monsterhunden poserar självmant i naturen. Försök bortse från pompombollen till svans bara… ;-)

Dagen efter var det då inofficiell utställning för alla raser och jag skulle göra min domardebut. Bland de anmälda i min ring fanns åtminstone två mycket erfarna uppfödare ur två raser jag borde kunna rätt så bra. Ungefär en kvart innan bedömningen började blev jag plötsligt nervös, men det föll sig väldigt naturligt när första hunden väl kom in och jag kände mig helt trygg i min roll. Säkert gjorde jag nåt nånstans som nån kan klaga på (och säkert var det en och annan som svor åt mig i smyg för att deras hund inte fått hp), men på det hela taget kände jag mig säker på min sak. Jag höll mig till det jag anser viktigt såsom rörelser och sundhet och slog därför ner på hundar som inte rörde sig korrekt, var osunt byggda eller var feta. Den söta colliejuniortiken jag gjorde till BIR och sen BIG blev till sist även BIS för Pernilla Sandström som dömde i den andra halvan av raserna. Efteråt fick jag en hel massa beröm som jag sög åt mig av (särskilt den från de nämnda uppfödarna!) och jag måste säga att jag verkligen fick blodad tand! En dag ska jag baske mig försöka mig på resan att gå domarutbildningen, men först ska jag döma fler inoffer och ta mig igenom småbarnsåren. En sak i taget liksom. :-)

12
Min äldsta vän Nina.

Resten av tiden på östkusten spenderades med korvgrillning vid vattnet, långpromenad i skogen, besök hos gamla vännen Nina och viltsvinsgrillning hemma hos lillebror Kå och hans Hanna. På vägen hem i onsdags åkte vi förbi Gekås, tröttnade nånstans halvvägs i butiken men fick ändå med oss rätt mycket bra hem.
I torsdags hämtade vi hem Svansen från Nadia där hon varit en dryg vecka och i fredags gick vi långis med ett annat par från föräldrautbildningen. Igår for vi till Gräppås för middag hos svärföräldrarna och när vi kom hem pysslade vi ihop en prototyp för bröllopsinbjudningarna. Det börjar kännas som i sista sekund med dem nu, men fortfarande kan vi inte göra dem klara och posta dem då vi väntar på klara bud om tiden från prästen…

11
Nina har en helt tokvild och mycket söt tollarflicka på 13 veckor som mitt i det vilda var försiktig och duktig med Sam. Annars så galna Mella blev lite chockskadad av att inte vara vildast och muttrade mest på den lilla röda… ;-)

Nu drar sista jobbet med arbetet för rasspecialen igång så närmsta veckorna lär jag väl vara upptagen med det. Lite trött på det måste jag erkänna att jag börjar bli. Det har blivit några år nu och i år känner jag mig lite splittrad och tycker inte riktigt om att det tar så mycket tid och fokus från Sam. Men, men samtidigt är det ju skitkul och jag kör åtminstone nästa år också för då håller vi till här i Göteborg! :-)

9
Fyra hundar och en pinne. Carrey, Dizzy, Monster och Mellan. Silly skiter som vanligt högaktningsfullt i pinnen… :-)

Nya äventyr

Imorgon tar jag och Sam tåget till mormor. Lillgrabbens första tågresa. Svansa är hos Nadia en vecka och A och de andra två kommer efter med bilen till Kalmar fredagkväll.
På lördag ska jag visa Mellan och Silly på Kalmar BK’s officiella (”mammas utställning”) och på söndag ska jag döma inofficiellt för allra första gången! Spännande och urläskigt, men jag ser verkligen fram emot det! Att bli utställningsdomare har jag drömt om sen jag var liten. Nu är jag väl kankse inte lika övertygad om att jag kommer att gå utbildningen och bli det ”på riktigt” (det är så mycket jag vill hinna i livet liksom…), men att döma några inoffer ska iaf bli skitkul och sen får vi se vart det bär! Exteriör är iaf något som intresserar mig stort och tycker är viktigt. Även arbetande hundar som aussies behöver vara sunt byggda och kunna röra sig bra! Kanske blir jag totalt utskälld på söndag så det blir både första och sista gången jag dömer… ;-)
Innan tåget går imorgon vid lunch har jag fortfarande massor jag ska hinna med och en del jag helst skulle vilja hinna (som att dammsuga och plocka undan lite så man slipper komma hem till ett skitigt hem) så jag ska inte sitta här mer. Hem kommer vi på onsdag nästa vecka. Innan vi åker hem ska det hinnas umgås med mamma (oj vad mammasjuk jag är nu!) och lillebror. Förhoppningsvis blir det lite fint väder så det kan bli en sväng till Öland också. På hemvägen tar vi svängen förbi Gekås. Håll tummarna för mig i helgen!!! :-)

2 månader!!!

Jag börjar med att säga GRATTIS till världens allra bästaste mamma som fyller år idag!!!! Tur att vi syns snart för jag saknar dig!!

6
Mammas sol i skuggan på balkongen.

Idag är också dagen då Sam blir två månader gammal. Shit liksom. Tiden går verkligen rasande fort och jag gör mitt bästa för att njuta av varje liten stund med honom och jag måste säga att jag lyckas förvånansvärt bra. Jag  har alltid varit en sån som längtar framåt, har svårt att leva och njuta av nuet, men sen Sam föddes har jag blivit väldigt mycket bättre på att skita i allt framöver och bara mysa just nu. Han utvecklas och växer så gräsligt fort så det gäller ju liksom att verkligen se honom hela tiden för att inte missa en massa.

5
Myser och gnager lite i vagnen medans mamma tränar hund.

En liten månadssammanställning…

Sam började…

– se saker på avstånd och kunna följa t ex människor med blicken när de rör sig förbi honom när han var runt 5 veckor.
– skratta med hela ansiktet och med ett härligt gurglande garv runt 6 veckor.
– vilja stå upp (med stöd så klart) långa stunder vid 7 veckor.
– sikta medvetet med händer och fötter mot spännande föremål vid 7 veckor.
– sitter utan stöd gränsle över mammas mage i korta stunder vid 8 veckor.

Sam tycker om…

– prata och skoja intensivt och länge. Skrattar och testar olika ljud och miner för att se effekten hos den han pratar med. Mamma är bäst till sånt…
– att gnaga på sina egna händer och mammas knogar. Det tycks redan klia i tänderna.
– åka vagn och bil är fortfarande helnajs. Är numera ofta vaken en stund och studerar omgivningarna innan han somnar gott.
– babygymmet. Äntligen är det kul! Han ligger där och sprattlar och gurglar för sig själv en stund varje dag.
– att bada. Spännande och mysigt på samma gång!

Sam tycker inte om…

– att inte få total uppmärksamhet exakt när han vill ha det.
– när maten inte kommer när han vill.
– när vagnen stannar till på promenader när han är vaken.

4
Mattes Svarta Pärla galen och glad som vanligt. En kvarglömd vattenflaska var en superb belöning vid gårdagens lydnadsträning enligt Bollen! :-)

A lot

Livet rinner undan lite för fort nu. Min ”todo-lista” är lång. Inte extremlång egentligen, men när man inte får mer än en liten, liten stund över att göra nåt alls mellan amningar, blöjbyten, lek och allmänt pyssel med bebis så ligger ofta hundar och saker som personlig hygien och hemmet överst bland prioriteringarna och allt på listan får vänta lite till… Att A har en ny deadline nästa vecka och mer än asmycket att göra till dess betyder att jag knappt ser honom hemma och därmed heller inte får nån avlastning.

1
Sam har äntligen kommit underfund med att babygymmet kan vara roligt och nu ligger han där gärna en liten stund då och då och pratar glatt med figurerna!

Idag har iaf Sam varit en trött kille och sovit i nästan två timmar redan så jag har i rekordfart lyckats beta av iaf några punkter på listan och dessutom hunnit äta lunch under tiden så nu belönar jag mig själv med lite blogg och hoppas att han sover en stund till så jag hinner duscha också… ;-)

I förrgår var jag, Sam, Nadia och Tindra hos Petra och Calle för några timmars mammatjat och bebismys. På vägen var vi in på Kungsmässan och hann shoppa loss lite. Hon på bebiskläder och jag underligt nog på kläder till mig själv! Det händer verkligen inte ofta att jag unnar mig nåt så det kändes riktigt gott faktiskt!
Igår var jag, Sam, Yohanna och Levi hos Nadia och Tindra för lika mycket mammatjat och bebismys. Yohannas lilla fyrbenta bebis Bellis var med också så en hel del valpmys bidde det också. Gud så söt och trevlig den hunden är!!! Har sagt det förr och säger det igen, en DSG hade jag verkligen kunnat tänka mig! (Från Y & E då såklart) :-)

2
Söta lilla Bellis är som DSG’s är mest, dvs väldigt glad i att ligga nära, nära. Att sova med Sam i vagnen var tydligen supermysigt enligt båda! :-)

3
Sååå söta båda två! (Om nån undrar så jodå, självklart hade jag koll på dem!)

Mella och Silly är anmälda till SBK-utställningen i Kalmar nästa vecka. det är sista gången för Mellan i unghundsklass och en liten, liten förhoppning på ett cert finns ju. Dock insåg jag att jag nog måste ringträna galenpannan en del innan dess om hon ska gå på fyra ben, helst i trav, och stå still under hanteringen. Det är alltså vad vi pysslar med just nu. Utöver långa, mysiga promenader i sommarvädret förstås då. Silly är för pigg och busig för sitt eget bästa så jag bromsar henne en hel del. Är ju rädd om hennes gamla ben ju! Svansa är nakenfis och som vanligt knasigt söt och hyfsat snäll. Hon gör liksom inte så jättemycket väsen av sig den hunden. Iaf inte jämte de andra… ;-)