A är tokförkyld. Hostar, snorar och är ynklig som få när han tittar på mig med glansiga ögon. Nu vore det ju nästan lite kul om förlossningen kom igång så vi kan få en ordentlig jämförelse en gång för alla – vad ÄR egentligen värst? För en kvinna att föda barn eller för en man att vara riktigt förkyld? :-D

Mamma är så redo i Kalmar att hon hoppar högt vid minsta livstecken från telefonen och hennes A är om möjligt ännu spattigare. Själv är jag lugn som en filbunke och tror inte alls att det är nån förlossning på g i det närmaste.
Det tokonda i bäckenet från igår var lite bättre imorse, men fortfarande gör det gräsligt ont och det hela tiden och inte bara vid rörelse som tidigare. Lägg lite mysig mensvärksmol på det så har ni min kropp i ett nötskal just nu. Solen skiner därute och jag är sugen på att komma ut och andas frisk luft så jag ska nog tvinga den stackars förkylde på en liten promenad nu… ;-)

fin2
Underbaraste Dizzy 8 veckor gammal. Det är snart hela fem år sen det…