Monthly Archive: oktober 2006

Snuskhundar, vakt och röntgen

Det senaste dygnet har Dizzy varit i duschen tre gånger och Silly en gång (och ska in en gång till). Dizzy började snyggt igår när N var här med att rulla sig i bajs. Alltså fick hon en omgång i duschen när vi kom hem. Senare på kvällen körde jag in henne i duschen igen. Denna gången för en mer ordentlig genomschamponering så hon ska slippa lukta ”lite-mer-än-hund” när hon ska bo hos N i helgen. Inatt vaknade jag av att Silly spydde. Liggandes i soffan. Hund och soffkudde åkte rakt in i duschen eftersom hon inte haft den goda smaken att hålla huvudet utanför soffkanten utan spytt precis framför sig och det hade runnit in under henne… Precis vad man önskar ta tag i mitt i natten!
Imorse hittade skitgrisen Dizzy bajs att rulla sig i igen så det var bara att schamponera igen. Sillys ordentliga bad väntar fortfarande och sen hoppas jag slippa fler den här veckan! Det är allt annat än roande!

Ikväll får Sillen följa med på kurs eftersom Dizzy ska fasta och en hel kurskväll utan godis är inget jag utsätter mig för. Imorgon ska lillfia nämligen till veterinären för ögonlysning och röntgen av armbågar och höfter. Jag låter bli att tänka på det för det är nåt jag verkligen fasar för! Dels tycker jag att det är skitläbbigt att söva dem och dels är jag rädd för att resultatet ska vara negativt. Det finns inget som tyder på att det skulle vara det, men man kan ju aldrig veta…

Och så vakt då. Med det menar jag inte att hundarna vaktar utan att nån ska vakta dem när jag och A åker till Växjö i helgen. Dizzy ska terra N och hennes sambo. De planerar hundköp till nästa år och vill ha en aussie. Klarar de av helgen med Dizzy och fortfarande känner att de vill ha en så tror jag att de kommer att bli goda aussieägare! hehehe
Sillen ska vara hos vännen Y och hennes tollartjej. Y har av nån anledning gillats av Silly från början och det är ett väldigt gott omdöme med tanke på hur ointresserad Silly oftast är.
Det känns bra att ha så bra hundvakter fast lite ledsamt är det ju alltid att lämna bort dem i flera dagar.
Det sk bli kul att bo på hotell och pysmysa med A utan hundar hela helgen dock! Och att träffa mamma och hennes A och alla andra vänner och bekanta. Och en paus ifrån hundarna tror jag benhårt på är nyttigt ibland. Så man hinner sakna varandra och sen ta nya tag i träningen.

Utmaningar

Jodå mamma, jag har också gjort de här utmaningarna innan, men jag kommer inte ihåg själv vad jag skrev ens så vi kör det igen. Den här gången trodde jag att jag sluppit undan! Tji fick jag! 

4 jobb jag haft: Kennel au-pair, butiksbiträde, dagisfröken och habiliteringsassistent
4 filmer jag kan se om och om igen: Den enda jag kan komma på är Prinsar i Exil och inte ens den funkar för många gånger… Jag vill se sånt jag inte sett innan!
4 städer jag bott i: Falun, Kalmar, Göteborg och Karlshamn
4 tv-serier jag brukar titta på: CSI – mer el mindre alla tre, Gilmore Girls – fast det totalkrockade m hundkurs den här säsongen, McLouds Döttrar – skitbra fast kass sändningstid, AFV – vet inte om det räknas som serie, men det är alltid lika behagligt simpelt roande
4 platser/länder jag vill besöka: London igen, Afrika inkl bergsgorillorna, Kanada och Gotland (fortfarande aldrig vart där)
4 typer av websajter jag besöker dagligen: Typer av? En hel hög bloggar av olika sort, två skolportaler och säkert en hel del annat också…
4 favoriträtter: A´s kycklingburgare, pappas paprikabiffar o klyftpotatis, Thores vitlöksspeckade lamm och hemgravad lax m sås av gammalt familjerecept
4 ställen där jag känner mig bekväm: I skogen, hemma i sällskap av A, på klubben och självklart tillsammans med nära och kära ganska oberoende av plats.
4 jag utmanar: Eftersom jag lyckades vara ganska sist i ordningen den här gången så slänger jag bara ut uppmaningen i luften och den som känner sig manad får ta den!

Vuxenpoängslistan:
Körkort ( )
Bil (x)
Matservis ( ) Ingen speciell finservis, men tre uppsättningar tallrikar…
Soffbord (x)
Ica kort ( ) Nä, men medmera…
Hemförsäkring (x)
Eget boende (x)
Fast inkomst ( ) Inte om man inte räknar csn och A´s inkomst
Köksbord (x)
Finglas (x) Inga vinfinglas, men finglas till annat
Betalkort (x)
Toarullehållare (x)
Duschdraperi (x)
Barn ( )
Sambo/make/maka (x)
Spelar bingolotto ( )
Tippar på lördagar ( )
Internetbank (X)
Organiserat skafferi (x) Tillräckligt så jag vet exakt vart allt står och att det inte ligger nåt gammalt o möglar innibakom iaf
Färsk mat i kylskåpet (x) Givetvis
Faller för reklamer på tv ( ) Nej, har man ”gift” in sig i en reklamfamilj så blir man väldigt härdad och ser igenom alla trix, dessutom ska reklamerna dissikeras så man tillslut glömt vad de handlade om helt…
Har fläckbortagningsmedel hemma ( ) Det är slut…
Pensionsfond ( ) Det krävs liksom en inkomst för att ha nåt att spara
Sopsorterar (x)
Prenumerar på någon dagstidning ( ) Varför skulle man när det finns tre olika, helt gratis, att välja på vid busshållplatsen man går förbi på morgonkissningen m hundarna
Prenumerar på allers/hemmets veckotidning ( )
Letar middagstips (X)
Blir arg när skorna inte står på sin plats (x) Mina står ju där jag ställde dem, men A´s har en tendens att alltid stå mitt i hallen, grrr 
Får majoriteten av post i räkningsform ( ) nä, reklam
Har en stavmixer ( )
Äter söndagsmiddag (X) Ofta lite mer tids- krångelkrävande mat än på typ onsdagar, men ingen söndagsstek för det.
Försöker att inte svära ( )
Sorterar tvätt (x)
Har en krok i badrummet märkt ”gäster” ( )
Mobilabonemang (x)
Hemtelefon (x)
Veckohandlar (X) Skitduktiga på det är vi! Med lista, planerade middagar och med ”blipp” i handen!
Medlem i hyresrättsföreningen (x)
Gardiner (x)
Dukar (x) på köksbordet iaf
Överkast ( ) bäddar inte ens
Kuddar för prydnad ( )
Fler än 5 kryddor hemma (x)
Fruktskål på bordet (x) Två t o m

Skitväder och ofrivillig sovmorgon

Jodå, vi försov oss imorse. Ordentligt också. Nästan tre timmar efter att klockan ringt (för det gjorde den nog o A znoozade en gång för mkt…) vaknade jag med ett panikryck. Då hade min letion redan börjat för nästan 45 minuter sen och det var liksom ingen idé att åka iväg när hundar vart ute och så. A gjorde sig i ordning i rekordfart (tänk vad fort det går när han måste!) och åkte till jobbet medan jag gjorde kaffe i lugn och ro och mejlade läraren om missödet. Lite pinsamt är det allt. Jag har visserligen löjligt svårt för att ta mig upp ur sängen och A är inte mycket bättre, men upp kommer vi ju alltid och det är väldigt sällan vi försover oss mer än att det blir lite stressigt. Suck. Det blir till att ställa väckarklockan i vardagsrummet i fortsättningen så man måste gå upp för att stänga av den.
Ledigt fick jag ju inte direkt bara för att jag missade dagens enda lektion. Jag har en hel hög med skolgrejer som ska fixas och skickas iväg och sen är det ju alltid en del i hemmet som ska pulas med. Nästa vecka är det iaf skollov och det ska bli skönt! Jag ska unna mig helt ledigt faktiskt! Nu i helgen ska jag plugga en del och skriva en uppsats, men sen ska jag njuta av hösten som förhoppningsvis lugnat ner sig lite till dess. Det är kallt och stormigt och lerigt och inte speciellt kul just nu. Jag vill ha solig, frostig höst!!!

Regnrusk, minispår och skott

Alltså jag älskar hösten och tycker t o m att promenader i regn är riktigt mysiga förutsatt att man är klädd därefter och regnet inte ackompanjeras (stavas?) av höststormar, men nu har det regnat så mycket att varenda plan överallt är vattensjuka lerpölar och det inbjuder inte till lydnadsträning direkt… Något vi borde lägga ner en hel del tid på om damerna ska bli tävlingsklara nångång. Förutom den vanliga promenadträningen (lite position, plats, osv) så packade jag spårväskan och traskade iväg till några stora gräsplaner som sällan används. Jag lade ett 150-200 metersspår till Dizzy med tre apporter, två vinklar, riktigt upptag och godisbytta i slutet. Silly fick två upptag med ca 75 meter spår, varav ett slutade med en apport och det andra med en godisbytta.
Läste ett smart, och busenkelt, tips i en blogg om att låta hunden leta spårpinne ett par gånger innan man släpper den på spåret så det gjorde jag med Dizzy. Resultatet var gott! Om det berodde på pinnletandet eller att det är nåt som mognat fram pga nogrann träning låter jag vara osagt, men det funkade såpass bra att hon plockade och apporterade två av tre apporter helt utan uppmuntran!!! Jag blev så paff att jag nog belönade klenare än jag borde gjort… hmpf. Duktig var hon iaf och tog upptaget och vinklarna snyggt och blev positivt överaskad när det stod en godisburk i spåret! Gulletjej!
Silly vimsade fullständigt på det första upptaget och jag vet faktiskt inte om hon letade harar eller om hon spårade… Det andra gick desto bättre och hon gjorde ett skolboksupptag! Hur klockrent som helst gick hon rakt ut på djupet och gjorde en nittiograderssväng när hon hittade spåret och gick sen med näsan djupt ner hela vägen till slutet med kattmatsburken! Hon blir så glad av att hitta såna burkar att hon skakar i hela kroppen och murrar och flinar som en annan fjortis! Efter ett sånt pass kan man ju inte annat än älska sina hundar och efter en lång promenad på väg hem så åkte vi raka vägen till klubben för lite skotträning. Det är nåt jag sagt hur länge som helst att jag måste komma iväg på, men det är väldigt lätt att skjuta framför sig när man är skotträdd själv och minst sagt nojjig för att hundarna ska bli det.
Vi parkerade på nedre parkeringen ca 150 m från planen där de skjöt och jag började med att ta ut Dizzy. Hon fick göra enkla positionsövningar och leta boll i gräset och det gick så bra att jag vågade mig på lite pasivitet också och inte heller det var några problem. Hon hör inte alls skotten! Nästa gång ska vi vara närmre skytten.
Silly fick gå budföring mellan mig och A och även det gick helt utan problem! Hon har blivit stadigare och stadigare tycker jag! Inte för att hon förr varit skotträdd, men hon har haft lite lätt att ta åt sig av oljud och blivit lite låg. Nu ser man att hon hör, men inte mer! Skönt skönt!

Så här såg det ut hemma i förmiddags när jag frågade hundarna om vi skulle ut och kissa… Inte supersugna direkt. ;)

 

Soffhundar.jpg

 

OK

Ibland känns livet trots allt rätt ok. Eller t o m helt ok. Som just precis nu t ex. Jag har inga överhängande skolgrejer som måste fixas akut, två hundar som mår bra och dessutom båda apporterade metallen snyggt idag (stort! S brukar hacka tänder el vägra och D får tokspel och leker m den…). A står vid spisen och gör smaskig kycklinggryta m hembakt olivbröd och jag känner i magen att Caddy mår bra. Än så länge vågar jag inte riktigt tänka på och verkligen inte njuta av de fördelar som hans flytt innebär. Jag kommer på mig själv ibland med att tänka att nåt gick ovanligt smidigt, morgonpromenaden t ex, och i samma stund som jag inser varför får jag alldeles ont i magen och ögonen fylls till bredden… Det är ju inte så jag vill tänka på honom ju! Han var ju ingen belastning eller något negativt när han var här, så varför ska jag tänka så när han flyttat? Tankarna runt detta kommer nog snurra ett tag antar jag. Vad jag VET är att det trots allt var ett klokt beslut som jag inte ångrar.

Nä, nu tappade jag ju alldeles tråden med att livet faktiskt känns helt ok. För det gör det! Dagens träning har som sagt gått bra och jag är så kär i mina tjejer när de bara vill jobba och bara har ögon för mig trots störande gymnasieelever och andra hundar runtikring. De låg en riktigt bra plats också. För Silly är det ju inget märkvärdigt, men desto häftigare för Dizzy. De låg ca tre minuter på 10 meters avstånd med bara en godis och beröm efter halva tiden, förövrigt var jag helt tyst och stilla. Det gick människor mellan dem och mig på gångvägen och det kom två (idiot)moppedister körandes precis bakom mig i hundranitti utan ljuddämpare, men tjejerna låg hur tryggt och stilla som helst! Många andra hundar på dryga ett och ett halvt ligger säkert det dubbla med betydligt värre störningar, men för Dizzy är detta otroliga framsteg!!! Stolt matte!
På kursen igår blev A och Silly inbjudna att vara med eftersom vi var ojämnt antal. A var lite ängslig att Silly bara skulle springa till mig, men med korv i fickan följer hon nog vem som helst! ;) Givetvis gick det bra för dem! Det jag blev gladast över på hela kvällen var att Silly satt som gjutet när vi efter platsen fick göra en ”kvarsittning”! Det är ju ett moment som kommer redan i 3an nu och som jag fasat väldigt för eftersom jag vet att Silly alltid lägger sig om hon blir minsta osäker vilket jag tog för självklart att hon skulle bli när inget ”hit” kommer. Dizzy var duktig hon med och hon har inga problem med platsen när instruktörerna går fram och tillbaks med boll i snöre hängande efter sig mitt framför näsan på hundarna. Fast då står jag ju inte längre bort än tre-fyra meter. 
Dizzy höll ihop snyggt i ff och gjorde snygga lägganden. T o m ställandena börjar lossna så smått och hon vet iaf vad ordet ”stå” betyder även om det inte är skitsnabbt ännu. Hoppet sitter som gjutet och position och ingångar börjar kännas mer och mer solida! Jag är sååå sugen att anmäla till tävling nu! Om hon bara kunde lära sig att markera apporterna i spåret ordentligt! 

Rapport från norr

Precis som vi trodde och hoppades så har Caddy det jättebra i norr. Enligt rapport går han hyfsat i koppel, kommer fint på inkallning, vill helst ha fri tillgång till mat och kanske även skafferiet. Han älskar när barnen utforskar vilka trix han kan och han har t o m lyckats få igång chowchowdamen Muffa på ett litet rejs! Jag kan inte annat än att le, för det är ju en ljuvlig beskrivning på vår nalle! Knuten i magen slappnar av och jag andas ut. Han mår bra och är lycklig och det är värt allt!!!

Avsked

Han har åkt nu. Vår nalle fattas nåt helt enormt.

Familjen kom igår och de är lika trevliga och vettiga allihopa. Lugna människor med fötterna på jorden och logiska tankar om hunduppfostran. Caddy älskade dem redan från start precis som alla andra han träffat, men mamma Ulrika var nåt särskillt och hennes lugn fick även Caddy att sansa sig och titta henne djupt in i ögonen. Att hon sen redan första promenaden var oerhört konsekvent och tålmodig angående hans dragande i kopplet gjorde nog att han fick ett gott förtroende för henne och insåg en gång för alla att hon är boss. Han följde glatt med dem och hoppade in i deras bil som om det var det mest självklara i världen.

Allt har känts sådär skönt och självklart hela tiden de var här och de har mitt fulla förtroende och jag litar på att de kommer ge vår Caddy ett underbart liv. När vi vinkat av dem vid bilen så brast det för både mig och Andreas i samma ögonblick som vi vände oss om och började gå mot dörren. Utan Caddy. Vädret är förvånansvärt passande. Det regnar, är grått och blåsigt, men med en ljummen, vänlig vind. Precis så känns det. Pissigt sorgligt och hemskt grått, men samtidigt ett sorts lugn och en övertygelse om att allt kommer att bli väldigt, väldigt bra! Jag längtar redan efter att få åka och hälsa på honom och hans nya familj!

Hejdå Caddy! Nu börjar en ny tid…

Bestämt

Nu är det bestämt. Caddys nya familj kommer hit på söndag för att stanna över till måndag och då tar de vår nalle med sig. Hjärtat svider fruktansvärt ena stunden och andra stunden känns det skönt att det blir så här och nästa stund vill magen vrida sig utochin. Värst av allt är att se hur Andreas lider. Hans hjärta brister just nu och jag känner mig skyldig fast beslutet är gemensamt. Tårarna rinner titt som tätt, men ändå känns det ju rätt. Vi tror verkligen att det här blir bäst för alla även om vi skulle göra nästan vad som helst för att slippa gå igenom de närmaste dagarna. Jag längtar efter att få glada rapporter från norr om hur bra Caddy mår och mycket de tycker om honom. Att sakna honom och veta att han mår super är nog omöjligt värre än de skrik från mitt inre som når upp till ytan varje gång han ser in i mina ögon med sina mjuka, varma bruna…
Jag inser att nästan alla de hemska känslorna är egoistiska. Jag kommer sakna honom, men kommer verkligen han att sakna mig när han får en helt ny familj att älska? Jag känner mig som en hemskt misslyckad matte och hundägare som inte vänder utochin på mitt liv för att han ska få det ”bäst” här, men hur realistiskt är det? De mindre ego känslorna och tankarna är att detta gör A illa och jag hatar att se honom ledsen och att det självklart finns en rädsla för att det inte funkar i den nya familjen och Caddy behöver gå igenom en otrolig förändring i onödan och sen ändå komma tillbaka hit igen.

Känslorna är många, men ett lugn börjar lägga sig inom mig. Det som gnagt på mig så länge börjar närma sig sitt slut och det känns som en lättnad. Jag ser fram emot att träffa U med familj på söndag och jag kan inte tänka mig annat än att det kommer kännas tryggt att lämna över en av våra allra käraste till dem! 

Livet går vidare

Så är det ju. Livet går vidare. Trots att man en dag som igår liksom håller andan och står still så går livet vidare ungefär som vanligt idag. Lite tommare dock. Det känns ända hit att det är tommare i Kalmar…
Att det ska bli tommare här också inom en väldigt snar framtid låter jag mest bli att tänka på. Magen vrider sig lätt utochin annars.

Dagen idag är lite annorlunda mot det vanliga dock. För det första så är husse hemma på lite kompledighet vilket är fullständigt underbart efter de senaste veckorna! Både jag och hundarna går omkring och småler lite över att ha honom hemma!
För det andra så bär det strax av till vetrinären. Det är vaccinationsdags. Caddy och Silly ska ha sina ”stora” sprutor och Dizzy ska få en extrashot mot kennelhosta. Efter tre utbrott av detta på mindre än ett år så är vi lite trötta på det och tar därför det säkra före det osäkra och hoppas slippa det i vinter! Alla tre ska vägas också tänkte jag. Sen beslutet om Caddy har de dock blivit lite bortskämda alla tre och lite extra runt magen har de allt, men det är lite intressant att se vad de väger.

Ikväll ska vi till klubben tänkte vi. Det är dags att lägga in nästa växel i träningen med tjejerna om vi ska komma ut på tävlingsplan nångång. Jaghar ju gått omkring och vart tävlingssugen sen i somras så det kliar i fingrarna nu kan jag meddela. Däremot är det väldigt dumt att anmäla till tävling förrän man har någorlunda koll på momenten… ;)